Tyrgils var kung Ragnars första son, och han föddes den 3:e dagen i den 3:e månaden i sin faders 12:e regeringsår. Hans moder var kung Ragnars första hustru, drottning Eudora - dotter till en betydande adelsman i Öståsa härad vid namn Jöns Tre Pilar. (Jöns fick sitt namn sedan han i en strid träffats av tre pilar och fortsatt kampen.). Tyrgils har en äldre syster, Alondrea och fick sedan ytterligare två systrar. Mihranda är några år yngre än Tyrgils och tämligen svartsjuk, egoistisk och självupptagen, vilket gjorde henne svår att ha att göra med. Den yngsta systern heter Lohrinda och är 20 år. Hon är självständig, framåt, företagsam och mycket egensinnig. Hon finns just nu med Tyrgils trogna i Denviborg, men Tyrgils är kanske inte enbart glad att ha en av sina systrar i förvar, eftersom hon har många åsikter och inte ger vika.
Den syster som varit till minst besvär är Alondrea, som alltid varit tillbakadragen och inbunden jämfört med sina vilda syskon. Hon var den mest allvarliga i skaran, och kunde aldrig acceptera Tyrgils vilda liv, medan han önskade att hon inte tog livet på sådant allvar jämt. Tyrgils vet nu inte vart Alondrea och Mihranda finns.
Tyrgils fostrades från sin första levnadsdag till att bli konung. En Arokspräst och en äldre Aroksriddare fick tillsammans med kronprinsens morfar Jöns Tre Pilar uppgiften att sörja för uppfostran under de tretton första levnadsåren. Tyvärr dog morfadern under Tyrgils sjätte levnadsår, något som innebar att utbildningen kom att bli aningen ensidig. Den unge prinsen fick som väpnare den några år äldre Ranulf Ekensköld, men Ranulf var inte riktigt passande i Aroks tjänares ögon, och fick därför hålla sig i bakgrunden, även om de båda pojkarna gjorde sina försök att slippa ifrån prästfolket.
Under hela denna tid drillades den unge prinsen i Aroks lära, seder och skick, historia och vapenkonst. Att utbilda prinsen i regerandets konst var inget som Aroks tjänare tänkte på, istället var det fullföljandet av Aroks gudomliga blodslinje som betonades. Till sist revolterade prinsen mot detta ständiga upprepandet av Arok. På sin fjortonde årsdag slängde han ut Aroks tjänare från sitt rum, förklarade högt för alla att han inte ville se dem igen. Kanske skulle kung Ragnar kunnat tvinga sin son ta tillbaka sina läromästare om det inte vore för att hans älskade drottning Eudora i samma stund låg på sin dödsbädd. Istället kom Tyrgils att få sköta sig själv, då ingen vågade störa konungen under drottningens utdragna dödskamp som varade i flera månader.
Tyrgils tog igen sina förlorade år i tornrummen med Aroks tjänare, genom att börja umgås med Ranulf och andra jämnåriga i ett liv i sus och dus. Dessutom valde sällskapet att ära Aroks dotter Serena högst. Det var under dessa år som Tyrgils kom att lära känna flera av de som idag är hans närmaste män och kvinnor.
När Tyrgils var 16 år, i sin faders 28:e regerings år, marscherade gerolska trupper över gränsen utan krigsförklaring. Då kung Ragnar var åldrad, och fortfarande svag av sorg efter sin drottnings död, blev det kronprins Tyrgils som fick ta befälet. Det var ett uppdrag han var långt ifrån väl förberedd på. Trots det lyckades karilianerna vinna en stor drabbning vid Trångevad. Krigsplanen gjordes av Tyrgils, Ranulf Ekensköld och Torkel Blodsstupe (befälhavare för en soldkår). I drabbningen agerade Aroksriddarna lockbete, och slaget slutade med att fiendernas här blev helt utslagen. Med detta trodde Tyrgils att kriget var över, fiendens här var äntligen besegrad och nu skulle fred inträda. Därför proklamerade han fjorton dagars segerfest, något som fick Aroksriddarna att rasa. Dessa insåg att kriget inte var slut, men kunde ta slut om överläget utnyttjades. Tyvärr för Karils Rike klarade varken Aroksorden eller Tyrgils av att resonera om situationen. Alltför mycket gammalt groll gjorde att brytningen blev total.
Ranulf Ekensköld
Ranulfs, far Tor Ekensköld, var en av kung Ragnars rådsmän, som var blygsam och tillbakadragen och därmed inte lyckades ordna det särskilt bra för sina barn. Barnen själva var dock mer företagsamma. Ranulf och efter honom hans yngre bror Hector var page och väpnare åt Tyrgils, och lyckades genom detta skapa sig en egen ställning. De tillhörde båda Tyrgils dryckesbröder. Ranulf har också en yngre syster, Eldria, som numer också tillhör dryckesbrödraskaran, medan Hector har lämnat den.
Efter kriget skulle båda bröderna gifta sig i Väståsa. Hector gifte sig med sin flicka och har inte setts till vid hovet därefter, men Ranulf kom tillbaka utan brud. Han vill inte tala om saken, men verkar inte sörja att äktenskapet inte blev av.
Ranulf är extremt trogen kungahuset, och när Ragnar misslyckades i städklyvningsceremonin gav Ranulf honom sitt fulla stöd. När sedan Tyrgils tvingades fly följde Ranulf honom och fungerar som en av Tyrgils närmaste män. Han har nu fått titeln riksmarskalk.
Karl
Hur Karl hamnade i Tyrgils läger kan man läsa under "Livet i fredlsöheten". Karl är calmyrian, och har levt hela sitt liv bland böcker och papper i olika skolor. han har lärt sig krigföring, ekonomi och en hel del annat, men inte sett hur något av det ser ut i verkliga livet. Han är alltså teoretiker av stora mått och vet hur allt går till i teorin, men inte att krig kan göra ont... Karl är en tämligen förvirrad figur, som lever i sin egen värld av papper och små figurslag.
Karin, Malin
Malin och Karin är systrar, och de har vissa bristfälliga mentala förmågor. De kommer från den by som kallas den glömda byn, där Andra klöv städet och sedan "befriades". De kallar dock byn för Malins by... Byn var mycket liten och mycket avskuren från andra människor, vilket dels betytt att inaveln blev ganska stor och dels att man inte fick så många intryck utifrån.
Orsakerna till att de finns i lägret är flera.. Dels lagar de väldigt god mat. Dels är de vad de kallar " glada flickor", vilket uppskattas av dryckesbröderna. Dessutom anser Tyrgils att den kunskap de har om allt som skett i deras hemby kan vara mycket värdefull.
Båda systrarna pratar oavbrutet hur länge som helst, och de har svårt att hålla sig helt till ämnet. Malin är extremt högröstad och skriker alltid åt alla om vad de ska göra, medan Karin är mer gladlynt.